Makedonien och Alexander den store
En ny stormakt
Makedonien hade under lång tid varit en mindre betydande region på Balkan norr om Grekland och dess historia före 500 f.Kr. är relativt okänd. Under 300-talet inleds en storhetsperiod under kung Filip II och Aten såg anledning att känna sig hotat då Makedoniens territorium expanderade. När Makedoniens gränser nästan utvidgats fram till Hellesponten (dagens Dardanellerna) slog sig flera grekiska stadsstater samman för att driva tillbaka makedonierna. Den grekiska aktionen hade förmodligen dröjt för länge då den makedonska styrkan visade sig för stark i det fältslag som följde vid Chaironea år 338 f.Kr.
En fred slöts och Filip II kunde med en stark ställning efter det vunna slaget göra sig till överbefälhavare i det förbund som bildades. Det kungjordes att Persien hädanefter var den primära fienden.
Alexander
Två år efter slaget i Chaironea mördades Filip II och hans son Alexander tog över härskartiteln. Alexander skulle under sitt relativt korta liv gå till historien som den främsta av befälhavare. Han började med att nedkämpa barbariska stammar i norr och sedan slå ner ett uppror i Thebe. Sedan var tiden inne för ett stort fälttåg mot Persien som vid denna tid leddes av Dareios III Kodomannos.
Det blev ett utomordentligt framgångsrikt fälttåg där Alexanders gigantiska armé med initialt 48 100 män skördade seger efter seger medan den tågade allt längre in i Persien och intog strategiskt viktiga platser. Alexander blev snabbt en levande legend för sina triumfer och betraktades redan av sina samtida som en historiskt enastående militärstrateg. Hans rykte blev inte mindre av att han i stället för att enbart regissera bataljerna på betryggande avstånd för vana att själv blanda sig i de direkta striderna. Detta medförde en dubbel risk: att fälttåget skulle förlora sin ledare och att hela riket skulle förlora sin kung innan en tronarvinge var född.
Efter att ha lagt under sig stora delar av Persien gjorde Alexanders här helt om och lät nästa mål bli Egypten, vilket vid denna tid styrdes av perserna. Alexander kunde tåga in i Egypten och nå fram till Memfis utan att ansättas av väpnat motstånd. Under expeditionen grundlade han en ny hamnstad vid Egyptens norra kust: Alexandria.
Egypten visade sig vara ett mellanspel innan Alexander på nytt gav sig av mot Persien och denna gång för att erövra hela riket. Vid Gaugamela (beläget i norra delarna av dagens Irak) skulle så år 331 f.Kr. ett av historiens mest berömda slag utspelas med Alexander på ena sidan och den persiske storkungen Dareios III på den andra. Även om perserkungen hade mer män till sitt förfogande lyckades Alexander överrumpla honom taktiskt och Dareios tvingades fly.
Alexander intog Babylon och sågs som konung över Persien. Han var dock inte tillfredsställd utan fortsatte österut i jakt efter mer territorium. När det makedonska territoriet var som störst bredde det ut sig ända till Indus i öst. Därtill var Egypten, Libyen, den anatoliska halvön, Thrakien och Grekland införlivat. Alexander var världens härskare.
Med tiden uppstod det trots framgångarna missnöje i de närmsta leden. Särskilt gällde det Alexanders insisterande på att följa persiska ceremonier, varav en var att de makedonska generalerna var tvungna att kasta sig på marken inför Alexanders fötter. Dessutom blev den stora armén med tiden svår att motivera till nya långa marscher och fälttåg. Deras tålamod prövades särskilt då de tvingades vandra genom svåra bergslandskap innan Indus kunde nås. Endast ett myteri bland soldaterna kunde till slut stoppa Alexander från att fortsätta sitt erövringståg längre in i Indus.
Alexander dog i sviterna av en sjukdom år 323 f.Kr. Hans arvtagare var då ännu inte född, men Alexanders hustru Roxana var havande. Fast både hon och arvingen Alexander IV skulle mördas av Kassandros som gjorde sig själv till kung i det makedonsk-persiska riket.
Källor
- Billing, Nils; Carlsson, Susanne; Hedlund, Ragnar m fl (2017). Antiken – från faraonernas Egypten till romarrikets fall
- Militarhistoria.se, https://militarhistoria.se/serier/alexander-den-store-forlorade-aldrig
Bild
Bilden ovan är en detalj från en framställning i mosaik som skildrar slaget vid Issos och där Alexander syns sittandes på sin häst. Berthold Werner är upphovsman till bilden.
ANTIKEN
EGYPTEN
MESOPOTAMIEN
GREKLANDS FÖRHISTORIA