×

Sidinfo

Lertavla med inskriptioner från Mesopotamien

Mesopotamien

Mesopotamien är ett historiskt namn på det område som sträckte sig från Persiska viken i öst och nästan ända till Medelhavet i väst. Det vidsträckta området gränsade till berg i norr medan det bredde ut sig i väst och öst i form av stäpp- och ökenlandskap. I södra delarna nära Persiska vikens norra mynning levde sumeriska folkslag medan de norra delarna befolkades av semitiska akkader.

Jordbruk bedrevs redan för över 10 000 år sedan och ledde till de första permanenta boplatserna. Såväl hjul och plog som drag- och lastdjur användes.

Sumer

Efter att grupper av människor ökat och blivit mer koncentrerade på olika platser uppkom som ett nästa stadium historiens första städer. De tidigaste vi känner till fanns i södra Mesopotamien (därefter uppstod tidiga städer i Egypten och senare ändå i Grekland) som var platsen för det sumeriska kulturområdet. De två första städerna brukar utpekas som Uruk och Ur. Under antiken var den överordnade makten i den form vi känner som stat ofta knuten till en stad, så kallade stadsstater. Det kunde förekomma flera stadsbildningar i närheten av varandra där en hade den ledande ställningen. Sådana var förmodligen Ur och Uruk.

Sumer var således ingen enad stat utan ett stort område, i vilket flera folkgrupper levde kopplade till olika stadsstater. Väpnade konflikter mellan dessa städer kunde förekomma, historieskrivningen saknar dock material som beskriver mer än enstaka militära konflikter detaljerat.

Innan städer kom till hade bördiga områden i Mesopotamien varit platser där jordbruk kunnat uppstå. Detta gällde framför allt kring floderna Eufrat och Tigris, vilkas vattenkällor kunde tjäna för konstbevattning genom att kanaler grävdes. Även efter städerna uppstått, som under perioden kunde ha tiotusentals invånare, bodde den stora merparten av människorna på landsbygden. Några av de viktiga grödorna var vete och korn. Förutom odling bedrevs även djurskötsel.

I städer uppstod andra former av arbetssysslor och produktion. Tillverkning av till exempel tyger sköttes av kvinnor och tygerna var viktiga exportvaror.

Med städerna framväxte administrativa områden ur behoven att kunna dokumentera inventarier och göra andra förteckningar. Troligt är att det var ur sådana behov som de första skriftsystemen kom till. Kilskrift användes som ett tidigt skriftsystem, efter att ha avlöst ett system med bildtecken, och nedtecknades på lertavlor. Det första skriftsystemet som utvecklades av sumerna var bestående av enbart tal. Det behov som fanns vid denna tid var administrativt: det kunde handla om att bokföra varor, boskap och slavar.

Även de första förekomsterna av pengar kan spåras till Sumer. Mynten bestod av korn och hade därmed ett bruksvärde utöver bytesvärdet. Några hundra år senare skulle det tas ett steg mot pengar som bytesvärde i första hand med silversikeln som utgjordes av 8,33 gram silver och användes som betalningsmedel.

Tidsperioder

Den första perioden i historieskrivningen som gäller Mesopotamien efter dess förhistoriska tid namnges tidigdynastisk tid (2900–2400 f.Kr.). De första kungamakterna tros då ha uppstått. Maktens geografiska säten förflyttades i takt med att makten övergick mellan olika personer. Som en av de första kungarna regerade i mitten av 2000-talet Gilgamesh med sitt säte i Uruk. Gilgamesh är en historisk gestalt, men som i det kända epos som bär hans namn också getts en mytologisk aspekt.

En annan betydelsefull senare kung vars namn bevarats är Lugalzagesi som lyckades ena städerna i det kulturområde som bar namnet Sumer. Med tiden skulle Sumer bli alltmer integrerat med Akkad i norr och en kung vid namn Sargon (ca 2334–2279 f.Kr.) och dennes fortsatta regeringsätt skulle härska över ett ännu större rike än Lugalzagesi gjort. Detta var det akkadiska riket, vilket utvecklades till historiens första imperium. Riket skulle falla samman under tiden då det leddes av Lugalzagesis barnbarn, men under den tidsperiod som kallas tredje dynastin i Ur skulle delar av Mesopotamien på nytt enas under en kungamakt. Akkadiskan tog i det stora hela över som huvudspråk, men sumeriska var fortfarande länge föredraget när det gällde litterära verk.

Gemensamt med andra civilisationer vid denna tid och senare skulle kungamakten ofta gå i arv om den inte med omstörtande kraft togs över. Det låg också i en konungs intresse att utmåla sig som någon vars makt legitimerades av en gud eller rentav jämställa sig med en gud. Detta bruk kan i historiska tillbakablickar beskådas i många kulturer.

Babylon

Omkring år 2000 f.Kr. föll Ur till favör för elamiterna (elamiterna var en yttre fiende som utgick från stadstaten Elam som låg öster om den sumeriska regionen). Södra Mesopotamien ritades om och staden Babylon blev ett viktigt maktcentrum efter att amoriter (även kallade amoréer) invandrat till området. Babylon låg norrut från Ur och Uruk vid samma flod, Eufrat, från vilket den fick ett strategiskt skydd mot angripare i form av naturliga vallgravar. Staden skulle på akkadisk mark bilda den egna regionen Babylonien. Startpunkten för detta storrike markeras av Hammurabis tillträde som konung år 1792 f.Kr. Hammurabis makt skulle växa och med tiden kom han att kontrollera stora delar av Mesopotamien.

Från denna tid finns en stele i diorit (granitliknande bergart) bevarad där Hammurabis lagar finns inskripterade. Dessa lagar skulle i varierad utsträckning bli gällande i över tusen år och få stort inflytande på de lagtexter som senare nedtecknades i Gamla Testamentet. En av hans lagprinciper har – genom Gamla Testamentets vidarebefordring – överlevt som ett slags ordspråk till vår tid: ”öga för öga, tand för tand”.

Hurriterna

Samtidigt som Babylonien var det dominanta väldet i södra Mesopotamien hade det folkslag som kallades hurriter och hade sitt ursprung från Anatolien (låg väster om norra Mesopotamien och känt idag som Mindre Asien), skapat ett mäktigt rike i de nordvästra delarna. Det var ett kungadöme som gick under namnet Mitanni och vars huvudstad hette Washukkanni.

Hettiterna

Hettiterna var ett indoeuropeiskt folk som efter folkvandringar blandat sig med hurriterna i Anatolien och skapade sitt rike Hatti där huvudstaden hette Hattusa. Hettiterna hade ett utvecklat politiskt system och en komplex gudavärld.

Under Suppiluliuma I (ca 1355–1320 f.Kr.) skapades ett storrike som innefattade merparten av den anatoliska halvön samt syriska städer som Ugarit – där det första alfabetet upptäcktes av arkeologer år 1929 – och det hurritiska riket Mitanni. Expansionen innebar att rivalitet uppstod med Egypten. Efter en väpnad konflikt som gällde kontrollen över städer i Syrien och Fenicien slöts historiens första fredsförhandling år 1259 f.Kr. I slutet av 1200-talet påbörjades en nedgång för storriket. Orsaker var dels ekonomiska kriser, dels ökat tryck från yttre fiender i from av assyriska stammar samt sjöfolk.

Babyloniens fall

Det babyloniska riket skulle med tiden försvagas av rivaliserande folks angrepp. Under Hammurabis son Samsu-ilunas styre blev riket besegrat av hettiterna och en orolig period i regionen följde. Hettiterna skulle under de närmaste seklerna tillsammans med hurriterna vara dominanta i Mesopotamien. Hurriternas rike Mitanni skulle med tiden få minskat inflytande i takt med att assyriska och hettitiska stammar växte sig starkare.

Under 1300-talet f.Kr. skulle en ny maktbalans uppstå efter att assyrierna expanderat och etablerat ett nytt storrike. Efter utdragna maktkamper med bland annat Babylonien står assyrierna för det ledande herraväldet i området i form av det nyassyriska riket, vars startpunkt anges i och med att Assur-dan II intar tronen år 935 f.Kr., och vars slutpunkt år 601 f.Kr. då staden Assur faller.

Även om den fick fungera som lydstat under stora delar av tidsperioden åt det nyassyriska riket kvarstår Babylon under denna tid som ett viktigt kulturellt centrum. Babylon kan i detta skede betraktas som historiens första verkligt multikulturella stad med en kvarts miljon invånare. Här levde en salig blandning av folkslag och den omfattande importen bestod av mängder av exotiska varor (Khorasanvägen understödde handelsförbindelser österifrån). Staden förgylldes av konstfull arkitektur karaktäriserad av murverk färgat av den blå mineralen lapis lazuli. Berömd är Ishtarporten i blåfärgat tegel och prydd med djurfigurer.

Kulturen förstördes emellertid delvis på order av den assyriske kungen Sanherib på 600-talet f.Kr. Sanherib skulle dräpas av sin egen son Esarhaddon som visade fortsatt prov på det nyassyriska rikets expansionslusta genom att bland annat inta den egyptiska norra huvudstaden Memfis. För Esarhaddons efterträdare Assurbanipal kvarstod intresset för den afrikanska kontinenten och ytterligare territorier i Egypten erövrades inklusive den södra huvudstaden Thebe.

Assurbanipal var inte enkom en militärisk kung utan ägnade tid åt kulturella ändamål och under hans regeringstid byggdes det stora biblioteket som en del av Ninevas ståtliga palats. Det assyriska imperiets dagar var dock räknade. De yttre fienderna blev övermäktiga och Babylon blev på nytt den viktigaste stadsstaten i regionen i vad som kom att kallas det nybabyloniska riket.

Under tiden då Nebukadnesser satt på kungatronen rustades Babylon och andra städer genom att bland annat tempel iordningställdes. Det är under detta skede som den imposanta zigguraten Etemenanki byggs än större, nästan hundra meter hög – den tros kunnat ha varit inspirationskälla för det Babels torn som omnämns i Gamla Testamentet.

Babylons förnyade starka position fick dock ge vika redan ett par decennier senare då perserna efter ett avgörande slag i Opis 541 f.Kr. bemäktigade sig området.

Källor


Artikel publicerad: 2018.05.10
Författare: Historisktvetande.se

Bild

Bilden ovan är en lertavla från Mesopotamien daterad cirka 3200 f.Kr. Anonym upphovsman till bilden.

Läs vidare

Lejon relief beskuren och förminskadANTIKEN Under antiken uppkom en rad vetenskapliga läror och områden såsom matematik, astronomi och politik ...


Pyramider i Giza beskuren och förminskadEGYPTEN Det forntida Egypten intar en särställning i historien. Ingen högkultur har existerat lika länge ...


Fris från tempelPersiska riket Skapade det största riket världen hade skådat och låg i krig med grekerna ...


Överdel av statyett föreställande kvinna beskuren och förminskadGREKLANDS FÖRHISTORIA Arkeologerna tidigaste fynd är tidsperiodisk från stenåldern ...


Mynt med romersk kung ITALIEN FÖRHISTORIA Tiden före Roms grundande och den följande kungatiden ...