Kommunismen och bolsjevismen
Februari- och oktoberrevolutionerna i Ryssland 1917
Det som hände i mars och november 1917 i Ryssland har gått till historien som två av 1900-talets stora händelser och kallas februari- och oktoberrevolutionen (dem inträffade i mars respektive oktober enligt den julianska kalendern som vid tiden användes i Ryssland). Under 1917 avskaffades tsardömet och ”sovjeter” (råd) bildades i regi av det kommunistiska bolsjevikpartiet som leddes av Vladimir Lenin.
Revolutionerna hade likheter med den franska revolution i att den gamla regimen och tsaren avsattes och ersattes av en ny regering. Bönderna plundrade godsen medan jordägarna, de så kallade kulakerna, kunde mista livet eller på andra sätt råka illa ut.
Bolsjevikernas parti tog över och såg till att andra politiska partier förbjöds. Våld angavs som medel för att förverkliga revolutionen och utplåna borgarna och politiska meningsmotståndare. Avrättningar skedde i stor skala och läger byggdes för storskalig deportering av kulaker. Lägren skulle med tiden expandera och det system som upprättades kallades ”Gulag-arkipelagen”.
Lenin och Stalin
Vladimir Lenin grundade en kommunistisk international i Moskva med målet att upprätta en världsrevolution i kommunistisk anda. Det blev aldrig någon världsrevolution i stället anammades kommunismen av en mindre mängd nationer.
Efter Lenins död 1924 uppstod en kamp om makten inom partiet, vilken vanns av Josef Stalin. Stalin satte igång reformer som skulle industrialisera landet i form av en femårsplan. I samma process omhändertogs böndernas jord i en kollektivisering av jordbruket. Skälet till kollektiviseringen var att jordbruket skulle finansiera industrialiseringen. Resultatet blev dock en enorm hungermisär och flera miljoner människor svalt ihjäl.
Kommunismens ideologi
Kommunismen strävade mot att utplåna klasskillnaderna i samhället. Socialism skulle bli förhärskande på kapitalismens bekostnad. Den indelning mellan godsägare och livegna bönder som fanns i Ryssland skulle med avskaffas, vilket skulle resultera i att godsägare blev av med sina gods och att böndernas ställning förbättrades. Ägandet skulle i stället helt övergå till staten och en planekonomi skulle upprättas.
Planekonomi var motsatsen till den marknadsekonomi som varit gällande i väst under lång tid som en av kapitalismens grundpelare. Ordet planekonomi kommer från att marknaden planeras och inte låts vara självstyrd. En prissättning sköts uppifrån i stället som ett resultat av efterfrågan och konkurrens.
Det var dock inte enbart arbetare som anammade kommunismens ideologi, många intellektuella skulle förorda den som en positiv i kontrast mot kapitalismen och det borgliga livssättet. En del av den positiva synen skulle förändras efter det framkommit hur människorna i Ryssland led av svält och fattigdom under dess totalitära regering. Den utopism som man ville ge sken åt utåt och många intellektuella lät sig tro på var i själva verket en misär för stora delar av den ryska befolkningen.
Upplösningen av Sovjetunionen röstades igenom 12 december 1991 av Rysslands Högsta sovjet. Sovjetunionen blev strax därpå Ryssland. Det kan också ses som slutet på kommunistiska styret i Sovjet.
Källor
- Nordin, Svante (2005). Nittonhundratalet – en biografi
Bild
Bilden överst föreställer fotografier av Vladimir Lenin (t.v.) och Josef Stalin (t.h.). Bildkälla: Wikimedia Commons.
Första världskriget
Kalla kriget
GREKLANDS FÖRHISTORIA
Upptäcktsresor och kolonialism
Världens historiska befolkningsutveckling