Grekland
Antiken – Hellenistisk tid
Hellenismen är en historisk period som brukar dateras från år 323 f.Kr. (året då Alexander den store dog) till 31 f.Kr. (när det ptolemiska riket, det sista hellenistiska underkuvas av Augustus).
Den hellenistiska perioden är den tredje stora epoken som indelar den grekiska antiken – dem andra två är den arkaiska perioden och den klassiska perioden. Hellenismen kännetecknas av en kulturell och politisk nedgång för den grekiska antiken. En del av den grekiska kulturen spreds till Alexandria där inflyttade greker sammanställde utgåvor av den klassiska grekiska periodens litteratur. Det skapades emellertid inte lika mycket ny stor litteraturen som blivit känd för eftervärlden under hellenismen. Å andra sidan skulle vetenskapen ta ett steg framåt med personer som astronomen Aristarchos, fysiologen Erasistratos och matematikern Archimedes.
Det väldiga rike Alexander den store lämnat efter sig vid sin död saknade en ny konung – hans son Alexander IV blev mördad i barnaålder. Innan detta skett hade Perikkas utsetts att inneha den högsta maktposten i Makedonien. Det skulle dock uppstå maktstrider som renderade i att riket splittrades i fyra delar: det ptolemeiska riket, seleukiderriket, Thrakien och Makedonien. Seleukiderriket var det territoriellt största och innefattade stora delar av vad Alexander lagt under sig i Asien. Det skulle snart minska avsevärt i takt med att Partherriket som uppstått ur det kvarvarande perserriket, växte sig allt större. Selwukider och ptoleméer skulle också vara involverade i ett flertal krig mot varandra.
Den makedonska makten minskade totalt sett efter fältherren Alexanders bortgång och ur detta nya läge satte grekerna igång ett uppror. Det skulle dock slås ned i det lamiska kriget som fick sin upplösning år 322 f.Kr. Makedonien inbegrep därefter även grekiska stadsstater som Aten och Korinth. Under 200-talet skulle Makedonien förlora sitt grepp om både Aten och Korinth, vilka återtog självständighet.
Emellertid upplöstes en del av stadsstaterna under hellenismen. Stadsstatens medborgare skulle inte i lika hög grad identifiera sig som tillhörande en specifik stad utan staden uppfattandes som tillhörande en större enhet, vilka kunde utgöras av federationer som bildade förbund av flera städer och omfattade större geografiska regioner.
Den stad som Alexander den store grundlagt och döpt efter sig, Alexandria, blev ett nytt kulturcentrum där det grekiska arvet var betydelsefullt fastän staden var belägen i norra Afrika. Här levde omkring en miljon människor under hellenistisk tid och här fanns det monumentala fyrtornet Faros som räknades som ett av antikens sju underverk.
Artiklar om den grekiska antiken - Arkaisk tid | Klassisk tid | Hellenistisk tid
Källor
- Billing, Nils; Carlsson, Susanne; Hedlund, Ragnar m fl (2017). Antiken – från faraonernas Egypten till romarrikets fall
- Honour, Hugh; Fleming, John (2002). A World History of Art
Bildreferens
Bilden ovan är på en marmorstaty från hellenistisk tid och är en avbildning av Zeus. Upphovsman till bilden är Jebulon.
Lexikon med termer och begrepp
Hellener grekerna kallade sig själva för hellener efter samlingsnamnet Hellas på deras geografiska områden. Ordet har sitt egentliga ursprung från en stam i Thessalien.
Hellenistisk termen hade ursprungligen främst en språklig innebörd och skiljde ut grekiska folk som pratade grekiska från andra folkslag.
ANTIKEN
EGYPTEN
MESOPOTAMIEN
Persiska riket
GREKLANDS FÖRHISTORIA