×

Sidinfo

Personer med olika utstyrslar

Samhället i Rom

Rom var ett patriarkaliskt samhälle likt det i Grekland. Kvinnans roll var främst i hemmet medan mannen innehavde ett yrke och var dessutom familjens allombestämmande överhuvud.

I ett romerskt hem hade husfaderns makt varit fullkomlig till den grad att han rentav hade rätten på sin sida att döda andra familjemedlemmar. Fast detta oinskränkta inflytande förändrades dock år 450 f.Kr. när De tolv tavlornas lag kom till och medförde att fädernas befogenheter minskade. Ett resultat blev att färre tvister avgjordes i hemmet och i stället hamnade i domstolen.

Patricier och plebejer

Invånarna var uppdelade i två stånd, patricier och plebejer. Patricier kan liknas vid en adel, de högtstående med viktiga samhällsfunktioner inom politik och religion. Plebejer var underordnade och innehavde vanliga yrken. Plebejernas demokratiska inflytande var mindre, men de hade rättigheter och kunde välja företrädare, tribuner, vilka var lägre ämbetsmän, att representera deras sak. Med tiden ökade också rättigheterna för plebejerna som kämpade för ökade rättigheter medan de trots allt utgjorde majoriteten av folket (en majoritet som dessutom växte sig än större i takt med att romarriket införlivade andra folkslag i sitt rike).

Yrkesroller

Yrken innehavdes av både fria medborgare och slavar. Den största yrkesgruppen utgjordes av jordbrukare. En del av dessa hade egna gårdar medan andra arbetade på större gods som tillhörde jordägare. Under den tidiga antiken tros de ha bott i hyddor medan deras boende med tiden utvecklades till att bestå av hus av trä och soltorkat tegel. De odlade olika sädesslag och plöjde jorden med plog som drogs efter en oxe. Därutöver var det vanligt med odling av vin och oliver. Tillhörande boskapsskötsel tros ha varit vanligt med sådant som nötkreatur, får och höns. Fårens ull användes i klädtillverkningen – en verksamhet som sköttes av kvinnorna.


Bönderna blev ofta missgynnade på grund av de många krigen då de löd under plikt att ansluta sig till armén (Rom skulle dock med tiden gå alltmer från  medborgararméer till yrkesarméer). Samtidigt fanns det rika storgodsägare som tog över stora marker, vilka under utdragna krig inte kunde underhållas av bönderna som själva deltog som soldater. Detta kunde medföra att bönderna inte längre förfogade över sin mark utan fick arrendera mindre delar av markägarnas ägor.

Vad som också missgynnade bönderna var med tiden expansionen av riket. Detta medförde att medlemmar av underkuvade folkslag tvingades bli slavar och blev konkurrenter till jordbrukare i form av arbetskraft. Ett utslag av detta blev att allt fler jordbrukare flyttade in till städerna.

Slavar sattes på de hårdaste sysselsättningarna varav gruvarbete var ett. Gruvarbetarna bedrev ett tungt och smutsigt arbete under jorden och det kunde passera flera år innan de fick se dagens ljus. I Pär Lagerkvists roman Barabbas från 1950 skildras sådana öden.

Andra vanliga yrken bland de antika romarna var bagare, slaktare, krukmakare, smeder och snickare. Bland mer specifika och udda yrken fanns budbärare, kopister (gjorde avskrifter av dokument) försmakare (åt en högt uppsatt person) och lökförsäljare. De flesta yrken upptogs av manliga invånare, men undantag fanns såsom kvinnliga guldsmeder.

De romerska invånarna var åtminstone på en punkt mer privilegierade än många andra folk då en lag från år 167 f.Kr. stipulerade att de romerska invånarna inte behövde betala skatt.

Efter en folkräkning år 14 e.Kr. konstaterades att antalet romerska medborgare uppgick till cirka 4,9 miljoner. Då inräknades inte kvinnor, barn eller slavar och inte heller folk i provinser som styrdes av Rom.

Utbildning

De flesta av romarna var analfabeter, men barn vars föräldrar kunde betala för det fick lära sig läsa och skriva hos en litterator. Undervisningen bedrevs ute i de fria i stadsmiljöer då skolbyggnader inte fanns. Efter kontakten med den grekiska kulturen blev synen på kunskap sett ur en mer positiv dager och hos en grammaticus skedde mer avancerad språkundervisning i vilket studium av romerska författares verk ingick.

Fast den mest prestigefyllda formen av utbildning var retorik. Retoriken, talkonsten, var en viktig del i utbildningen för de som tänktes kunna göra en politisk karriär. Att vara en god retoriker var en omistlig fördel för den som ville sprida sitt politiska budskap och öka sitt inflytande.

Städerna

Romarriket bestod under flera hundra år och under denna period utvecklades bebyggelsen i städerna på åtskilliga sätt. Bostadhusen som först varit enkla och oftast byggda av bostadsinneharaven själv, skulle senare bli hus på ibland flera våningar. Vanligast var tvåvåningshus där det undre planet utgjordes av butiker eller dylikt medan bostäder utgjorde övre planet. I början användes sten för fasaderna, men med tiden övergick man till tegel. I vissa städer fanns flervåningshus, upp till sex våningar förekom. Det förekom att hus rasade, till exempel efter att översvämningar upplöst det av lera soltorkade teglet.

Det välbesuppna kunde bo i större villor, vars hustyp kallades atrium och bland annat hade en central öppen del för insläpp av ljus och regn till en bassäng.

Därtill fanns offentliga byggnader såsom badhus, tempel, teatrar och kapplöpningsbanor. För vissa offentliga byggnader blev det med tiden vanliga att marmor användes.

Sanitet

När städerna växte till den storlek som skedde med Rom ökade också problem som har med trångboddhet och människokoncentrering att göra. Mängden avfall blev svårhanterligt och ett kloaksystem upprättades under 500-talet i form av rännor som gick utmed gatorna och förde bort avfall med regnvatten.

När romarna skulle uträtta sina behov fick dem ofta gör det tillsammans med andra. Toaletterna var inrättade med flera sittplatser som inte var avskärmade från varandra. Behövde man bara urinera kunde man ha tur och passera en butik där en kruka fanns utställd för ändamålet. Annars fanns det risk för att det på sina ställen i staden luktade illa då en del valde bort offentliga toaletter och intog första bästa undanskymda plats för att uträtta sina behov.

För att kunna förse stadsbefolkningen med vatten byggdes akvedukter, vilka ledde vattnet från bergen. Invånarna kunde sedan hämta vatten från fontäner. De välbesuttna med egna hus kunde få vatten direkt till hemmet. Vatten gick också till de stora badanläggningarna där det utöver bad fanns bastu och pågick fysiska aktiviteter. Männen (som badade nakna) var mestadels åtskilda från kvinnorna.

Kläder och bruksföremål

Som i de flesta samhällen signalerade kläderna medborgare bar status och ekomiska resurser. Slavar gick till exempel oftast barfota medan merparten bar skor som vanligtvis var av läder. Skomakare var ett vanligt yrke i det antika Rom.

Krukor, vaser, kannor och dylika föremål av keramik var vanliga inte minst i hemmen. Men även flaskor av glas förekom, vilka från början hade importerats från riken i öst och sedan börjat tillverkas inom det egna riket.


Artiklar om den romerska antiken - Rom under förhistorisk tid | Romarriket – från monarki till republik | Rom blir världens mäktigaste rike | Samhället i Rom | Romarriket – från republik till kejsarstat | Rom under kejsartiden | Romarrikets fall

Källor

Bildreferens

Bilden överst är en beskuren teckning av Hans Mützel. Upphovsman till bilden är Hans Mützel.


Artikel publicerad: 2019.5.1
Författare: Historisktvetande.se

Läs vidare

Pyramider i Giza beskuren och förminskadEGYPTEN Det forntida Egypten intar en särställning i historien. Ingen högkultur har existerat lika länge ...


Överdel av statyett föreställande kvinna beskuren och förminskadGREKLANDS FÖRHISTORIA Arkeologerna tidigaste fynd är tidsperiodisk från stenåldern ...


Oljemålning som föreställer etrurier beskuren och förminskadEtruskerna Historien om det folkslag som dominerade Italien före romarna ...


Alexander mosaik beskuren och förminskad Alexander den store Alexander har gått till historien som den främsta av befälhavare ...