×

Sidinfo

Colosseum avtecknad mot himlen

Romarrikets fall

Inget imperium i mänsklighetens historia hade varit större än romarriket och därför är det inte märkligt att denna civilisations sönderfall blivit en stor diskussionsfråga. Vad fick egentligen riket att stagnera och till slut nå ett sammanbrott? Teorierna är många. Att Rom invaderades av fientliga stammar är ett faktum, men det är mer än konsekvens av Roms försvagning än orsaken till dess fall.

Det finns ingen enda erkänd förklaring på varför romarriket föll sönder under 400-talet. Teorier finns dock i mängder. De flesta historiker är överens att det var en kombination av flera faktorer som fick riket att krackelera från insidan.

Sammanbrottet skedde inte plötsligt. Romarriket hade redan under 100- och 200-talen upplevt kriser efter att expansionen avstannat. Riket som sträckte sig runt hela Medelhavet krävde enorma kostnaderna för att förvalta och försvara. Metoderna för att hålla statens utgifter i schack blev med tiden alltmer drastiska med nya skatter för medborgarna och minskade silverhalter i denaren och andra myntvalörer. Gång efter annan minskades silverhalterna i mynten och fick till slut värdet att rasa.

Andra faktorer ingick också i vad som ledde till romarrikets fall. Några sådana faktorer som framförts är klimatförändringar och epidemier.

Splittring

Det romerska imperiet hade redan i omgångar styrts från andra maktcentra än Rom med Hadrianus styre från Konstantinopel som betecknande för en ny trend (även om det skett redan under fyrkejsardömet). Men under den sena antiken uppstår en mer definitiv delning mellan öst och väst. Västra delen av riket har svårt att försvara sina gränser och germanska folkstammar börjar ta över allt större territorier.

Under 300-talet inleddes en folkvandringstid, vilket påverkade romarriket negativt genom att gränserna blir alltmer ansträngda. I ett stort slag mot goterna år 378 led romarna en fruktansvärd förlust där också kejsaren Valen stupade. Konsekvenser blev att den efterträdande kejsaren Theodusius tvingades acceptera ett fredsfördrag som lät goterna upprätta ett territorium innanför Roms gränser.

Denne Theodusius låg bakom att kristendomen blev statsreligion i romarriket år 380 genom ett edikt. Alla andra religioner förbjöds samtidigt (inklusive andra former av kristendom än den som utövades i Rom), och en del av templen vidga åt de gamla gudarna revs. Detta utgjorde bakgrunden för den senare tillkomsten av romersk-katolska kyrkan.

Det blev allt tydligare att imperiet militärt sett var klart försvagat och det skulle få allt svårare att värja sig från utomstående hot. Vandaler och sveber, två germanska stammar, och alaner, ett iranskt folk, kunde till exempel inta delar av den iberiska halvön. För att kunna koncentrera sin militäriska resurser valde romarna att överge sina territorier på de brittiska öarna. Det skulle ändå inte räcka ... 

Rom intas och plundras av goter

Efter ett maktskifte i Rom som föregåtts av kejsaren Stilichos död och innebar inre stridigheter kunde en styrka av visgoter, en gotisk stam, ledda av hövdingen Alarik passa på att tåga mot Rom och belägra staden. Efter att Rom inte gått med på Alariks krav intogs och plundrades staden år 410. Även om Hannibal tågat in i Italien under de puniska krigen och varit ett hot för staden Rom var detta första gången sedan Rom påbörjat sin expansion som ett annat folk tagit sig ända in i Rom.

Romarriket skulle också förlora delar av Nordafrika cirka två decennier senare då vandaler inrättade sig där och kunde förstärka sin ställning alltmer på romarnas bekostnad. Ett försök att återta denna afrikanska provins från Roms håll misslyckades och i stället blev det vandalerna som kunde öka sin makt genom att erövra Sicilien, Sardinien och Korsika innan de år 455 såg till att Rom blev plundrat en andra gång.

Det romerska imperiet gjorde kraftansträngningar för att återupprätta sin makt i väst, men expeditionerna kantades av svåra bakslag. 

Slutpunkten av antiken

År 476 avsätts Romulus Augustulus, vilken blir den sista romerska kejsaren i Västrom och Västrom upphör i samband med detta. Då har Konstantinopel sedan nästan hundra år varit den viktigaste staden i det romerska riket (under 500-talet kan det ha bott en halv miljon invånare i staden). Den italienska halvön styrs från och med nu istället av gotiska och germanska härskare; frankerna tar över stora delar av Gallien medan visgoterna får en ledande ställning i Spanien. Detta brukar traditionellt ange slutpunkten för antiken. Inom historievetenskapen börjar det dock bli vanligt att slutpunkten senareläggs och numera sträcker sig den antika epoken ibland ända in i 600-talet i historiska verk.

Under 500-talet skulle kejsar Justinianus i öst se till att västra Rom under en tid enades med östra. Men efter denna kortare mellanperiod förändras Rom slutgiltigt och i stället för av kejsare och militärmakt övergår staden till att styras av påvar och religionen blir maktens symbol. Staden förfaller dock efter plundringar och blir pestdrabbad under 500-talet med stor materiell ödeläggelse och dramatisk minskning av invånarantalet.

I östra Rom blir övergår kristendomen i muslimskt styre och ett kalifat bildas sedan arabiska härar besegrat romerska styrkor år 636.  Östrom i Konstantinopel skulle inte läggas i ruiner som Västrom, men skulle övergå från att vara maktcentrumet i det romerska imperiet till en del i det bysantinska riket.

I boken Antiken karaktäriseras situationen under antikens slutskede på följande sätt: ”grekiska som lärt språk försvinner i väst, offentliga utsmyckningar och monumentalarkitektur plundras. De statliga administrationsformerna försvinner helt. De gamla stadsråden samlades inte längre i städernas rådförsamlingar, i stället övertogs makten av olika lokala eliter och flyttade på många håll till befästa lantgods. När den statliga skatteuppbörden upphörde löses kontakterna mellan stat och region, och mellan stad och landbyggd, upp ytterligare.” Även kyrkan fick större roll i människornas liv och stadsförvaltning: ”klosterväsendet, eller monasticismen som det också kallas, som började växa fram redan från 300-talet, bidrog också till att samhällenas kulturella fokus flyttades från städerna till klostren.”


Artiklar om den romerska antiken - Rom under förhistorisk tid | Romarriket – från monarki till republik | Rom blir världens mäktigaste rike | Samhället i Rom | Romarriket – från republik till kejsarstat | Rom under kejsartiden | Romarrikets fall

Källor

Bildreferens

Bilden ovan är en mosaik föreställande Justinianus från basilikan i San Vitale. Upphovsman till bilden är Petar Milošević.


Artikel publicerad: 2019.9.6
Författare: Historisktvetande.se

Läs vidare

Pyramider i Giza beskuren och förminskadEGYPTEN Det forntida Egypten intar en särställning i historien. Ingen högkultur har existerat lika länge ...


Oljemålning som föreställer etrurier beskuren och förminskadEtruskerna Historien om det folkslag som dominerade Italien före romarna ...


Alexander mosaik beskuren och förminskad Alexander den store Alexander har gått till historien som den främsta av befälhavare ...


Hermann och Thusnelda målning beskuren och förminskad Germanerna De germanska stammarna levde i det norra Europa ...